Mars

Jag sitter ju nästan i ofrivillig karantän vilket går mig lite på nerverna. Jag hostar (slemmigt) men håller mig borta från att träffa folk. Jag känner mig extremt tung och har ont överallt, hade verkligen behövt komma iväg och simma och bubblat, mjuka upp kroppen och få röra mig ordentligt.  Promenad är ju inte att tänka på. Nu blir dagarna så mosiga. Orken försvinner, huvudet blir tungt och kvällsillamåendet har kommit tillbaka. 

Jag tror denna lillebror i magen är den mest aktiva av dem, jag hoppas han tar ut det nu och blir en lugn bebis sen. I alla gravid appar står det att bebis kan lugna sig lite nu men ska ändå kännas flera ggr om dagen. Lillebror har ett ganska tydligt mönster. Varje kväll efter att jag lagt tjejerna och fixat med kvällsbestyren och själv lägger mig, då börjar han hicka följt av en ordentlig ommöblering, det knuffas och sparkas och det är oftast då jag också känner om detta är en kväll han kommer lägga sig djupt och vända ryggen mot min ryggrad, de gånger han gör så vaknar jag upp med ett extremt tryck i bäckenet och hela bäckenbenet känns som ett blåmärke, och som en ond hård boll mellan benen som trycker på detta blåmärke, men! Magen är hälften så stor, jag kan andas igen, illamåendet är inte lika tydligt, trycker på revbenen gör inte lika ont. De andra dagarna ligger han högt och ytligt och gör det tungt att andas och bära, ont i svank, rygg och ben. Sura uppstötningar och illamående. 
Men han har helt klart ett eget mönster och är väldigt aktiv, jag önskar så att mönstret ändå håller i sig då han aldrig väcker mig på nättern, på kvällarna somnar jag till hans bökande och på morgonen vaknar jag av de andra barnen och tätt efter vaknar lillebror till och ger sig tillkänna, som om han vill vara med när storasyskonen är vakna. När de åkt är han lugn till framåt 9 då har han en period till, sen runt lunch, och en stund innan syskonen kommer hem... sen när syskonen brakar in är han lugn, tills efter maten då har han en liten period igen...
(null)


Nästa vecka är det tid hos barnmorskan igen. Och efter det blir det besök varannan vecka. 

Våren verkar iaf komma med stormsteg, jag försöker njuta av all rörelse i magen och fortsätter boa för bebis. Det är galet att tänka att om en månad kanske vi har honom här i famnen istället.  En ny liten medlem i familjen. 
Jag önskar värmen kommer så vi kan vara lite mer i trädgården. 
Jag tänker att jag vill få upp staket och grindar så barnen inte kan ta sig ut, fixa lek/gungställningen, den behöver byta virke och oljas in, fylla upp sandlådan och inventera   Sandleksaker. Fixa det sista i lekstugan och på deras trädäck allt för att vi ska få en fungerande trädgård att vara i innan vi blivit varma i kläderna och vågar oss på lite längre utflykter...  vore bra om vi kanske kunde ordna en trapp från altanen ner i trädgården... men lite i taget tänker jag. 
Konstigt det här med instinkter, hur mycket man vill fixa och boa i slutet av en graviditet, när jag ändå inte kan röra mig och har ont överallt...  (null)

(null)
Och titta här, en bukett med sticklingar jag fick av en vän 😍❤️ nu har jag lite att plantera och fixa med här inne iaf.