Nyårsafton

Idag är det nyår. 

2013 har bidragit med allt jag någonsin önskat, ett plus, en graviditet, en förlossning och en bebis. 

2014 är året då jag ska vara mamma. 
Jag ska ta vara på stunder som aldrig kommer igen, jag ska följa varje steg i utvecklingen hos Freya. 

Jag ska låta kroppen återhämta sig och jag ska ta nya tag och försöka forma en uthållig och sund kropp. Jag ska ha må-bra-mål. 

Jag vill hinna vara i livet med Johan <3 få tid till att vara med honom... Leva ihop och inte tappa bort varandra. 

Jag är nästan helt säker på att 2014 kommer att bli helt fantastiskt! <3 

Jag avger inget löfte och jag kommer att sova innan tolvslaget. 
Vi ska försöka ta en promenad och ev se om vi ska laga något speciellt till ikväll :) 

Tanken har hela tiden varit att jag skulle fått tagit iaf ett glas champange idag eftersom hon ändå var beräknad i morgon, och enligt nya rön så går ju alkohol inte över i mjölken utan 1-2 glas 1-2 ggr i veckan är ingen fara... 
Men nu är jag däremot inte alls sugen... 

Livet <3

Måndag

Näst sista dagen på året. 

2014 som skulle börja med det största. 
Men hon valde att redan vara här. 
Och redan ha berikar vårat liv i två veckor. 

Jag är så sjukt nöjd med vår vagn! 
Jag hade lite ångest sista månaden för att vi inte köpt en bugaboo Buffalo...
Och för att vår var för låg och lite för ranglig, men den ska ju vara lite ranglig det parerar ju upp när man kör den, för att den ska ta bort stötar, dem är super bra, lätt körd och fantastisk!
Förstår att jag föll för den från början... 
Freysan trivs också, men hon är ju så lätt... 
Vi lägger henne i vagnen och hon sover och är nöjd. <3

Idag hade vi yttligare ett hembesök från  BVC, vägde och blev inskrivna, fick nya tider och lite böcker....
Freya hade gått upp bra i vikt och har bara lite kvar till sin födelsevikt. 

Jag är iaf väldigt glad och väldigt pigg, kommer säkert perioder som blir värre men just nu har vi det väldigt, enkelt, får man säga så? 

Sen att jag redan är nere på under inskrivningsvikt är ju duper bra... 
Kroppen är ju inte vad den var och jag har ingen hets över det heller, med tanke på vilket mirakel kag fått, men när Johan börjar jobba igen om någon vecka ska vi iaf börja promenera :) 
Och så kan man ju alltid tänka på vad man äter, trodde jag skulle vara super hungrig, men är inte det, är jätte dålig på att äta, är ju inte hungrig, dlr emot är jag sjukt törstig... 
Har löst lite, Freya får i sig det hon behöver så länge jag inte mår dåligt, hon får av mina depåer, och att jag inte är hungrig beror nog på att jag var lite lite överviktig innan jag blev gravid... 

Jag har alltså allt till min fördel, när jag äter och är sugen, ät bättre och drick mycket vatten, och börja promenera om en vecka... Då stramar nog kroppen åt sig lite extra och till våren kanske jag kan få till ett eller två pass i veckan med träning.
Förmodligen är jag då mycket lättare än jag varit på ca 2 år. 

Operation målvikt startar med det nya året, och jag beräknat inte vara i mål förens till ev nästa år... Låta kroppen hinna med och anpassa sig och jag måste hinna med Freya, viktigast av allt.

Nu ska vi mysa vidare <3





Söndag


Freya är två veckor idag! 
Hur sjukt snabbt går det inte? 
Stoppa tiden!


Vi har haft filmhelg. 
I fredags tittade vi på snabba cash 3 livet Delux och igår, the internship
Fy fan va bra filmer! 
Helt såld på båda... 
Nu är jag (vi) helt inne på att köpa boxen med snabba cash....

Freya fortsätter att vara en ängel (peppar.peppar) amningen funkar, magen krånglar inte... 
Hon har varit vaken och orolig idag, lite längre perioder... Hon kommer inte till ro, trotts ny blöja, ny ammad och rapad, har några ggr fått ammat med bara någon timmes mellanrum... 
Men hon skriker ju inte, säger ifrån typ en gång och sen gnyr hon bara, gör grimaser och tok vrider på huvudet.... 

Men, något fantastiskt, ni vet när man var liten, då trodde man mamma visste allt, och hon kunde allt och hon ordnade så precis allt blev bra... 
Iaf jag hade den tron, och inser ibland att jag ofta tror att det är så, ringer ofta och rådfrågar mamma om olika saker... 
Jag märker detsamma på Freya, bara av att hon kom så fick jag mamma-skills. 
Johan kan ha henne på bröstet, gå runt med henne, vagga henne, allt sånt, på nätterna när hon några ggr inte kommit till ro efter natt-amningen, 
Tillslut har jag gett upp att försöka sova, sagt att han kan ge henne till mig så får jag prova (hon gnyr ju fortfarande bara) lägger henne på en kudde bredvid mig så vi ligger mage mot mage, hon lutar kropp och huvud mot min kropp och på mindre än 30 sek är hon lugn, mamma-skills... 

Ja,jag vet! Jag har några försprång. 
Dels känner hon ju igen mitt hjärtljud, mina tarmljud och allt annat som låter om mig, min röst m.m
Och iom att det typ droppar konstant ur mina bröst, måste jag ju alltid lukta mat,  och svett, mamma-svett... 

Men hon verkar ju gilla det ;) 

Men det är något speciellt med mammor? Är det inte? 
Och hur jäkla speciellt är det inte att vara mamma? 

Slog mig här om dagen, hur häftigt är det inte att jag själv håller henne vid liv? 
Att hon från att hon bara var kromosomer levt på mig och nu när hon kommit ut livnär hon sig på mig också. 

Vet ni att det typ bara är människo-barn som är så här utsatta... 
De flesta andra djurs avkommor, kan både stå och gå på några timmar och det ligger i dess natur att fly vid fara och att snabbt lära sig klara sig själva.....
Men inte människan... 

Jag är iofs glad för det.... 
Jag vill ha min lilla skrutta i denna strl länge länge, så jag hinner njuta av henne, snart är hon 14 och aldrig hemma, inte ens till fredagsmyset...

Men, nu är nu och vi njuter och myser i fulla drag. 
Nu är vi på väg till svärföräldrarna och i eftermiddag ska vi hälsa på Freyas faster Petra med familj, som kom hem från Teneriffa i natt <3

/S


Haha roliga bilder, men hon sover ju typ hela tiden, det eller så äter hon och ett stort bröst i hennes lilla ansikte är ingen bild ni vill se, tro mig, haha