Julafton
Nu är vi här. Julafton. Veckan innan det blir ett nytt år. Denna dag har redan varit mer än fantastiskt. Bortsett från de små övertaggade "monstren" till barn vi har. Egentligen klandrar jag dem inte. Läste något smart Gry Forsell
skrev om jul, typ att det inte är så konstigt att barnen blir små monster, det får vi acceptera, när vi ändå hype:at jul i typ en månads tid är det inte konstigt att de spårar ur.
Men de är så extrema just nu och speedade...
I år var vi iaf i fas, julklappar inhandlade långt innan 22-23 dec... inslagna i tid, inget vi behövde panik-köpa. Igår kunde vi se på Bingolotto (och spela alla spel) dricka glögg och bara slå in de allra allra sista klapparna.
Tomtenissen hade flyttat ut och åkt hem för att hjälpa tomten och renarna.
Ändå kom jag inte i säng förens närmare 1 i natt... var så slut. Och natten innan strulade Vincent som en galning, så sömnkontot är på minus.
Tjejerna var ju speedade redan när de vaknade. Så vid 7 efter typ 40 min tjat, klev jag upp. Svepte två stora klunkar kaffe i köket innan jag fyllde upp koppen igen och gick ut till familjen.
Tjejerna fick varsina morgontofflor, Freya med enhörningar och Thea med Mimmi pigg och varsina discokulor med sugrör. I sina julstrumpor. Vincent fick ett paket från min faster med en hund och stickade sockor och vantar.
Jag fick en ny fitbit. Så lycklig!
I rosa och rosé såklart. Jag har pratar länge om att leta upp min gamla fitbit och skaka liv i den... nu behövs det inte.
Efter frukost åkte Johan till kyrkogården. Jag försökte klä på barnen. Sen åt vi jullunch och öppnade julklappar hos Petra i köping.
Tjejerna blev så glada för klapparna. Thea sa vid varje öppning "åh jag har önskat mig den"
Nu är vi framme i kumla och firande med min familj. Ska väcka sovande små innan vi kommer fram.
Hörs snart igen.
