Förlossning
Ska försöka skriva en förlossningsberättelse. Så jag även har Vincents förlossning nedskriven...
Freyas förlossningsberättelse hittar ni här:
Theas här:
Torsdag 27 juli (v36+1)
min beräkning (39+3)
Vi vaknade och packade ihop oss, väntade på min moster och Emil, vädret var halvdant och vi hade bestämt oss för att åka till badhuset... tjejerna älskar badhuset och vill helst bo där...
Vi badade, tjejerna hoppade från kanten, Freya lärde sig simma utan armringar men bara under vattnet... Thea lärde sig simma som Freya gjorde innan med huvudet under vattnet men med armringar...
Vid 14 åkte vi hem, jag la mig och vilade och Johan gick ut och lekte med tjejerna, de tog även en cykeltur... plötsligt känner jag hur det kommer vatten.
Reser mig ur sängen, säker på att detta inte var ett vanligt läckage, det fortsätter att komma lite sporadiskt, Johan kommer hem och jag informerar om läget. Vi resonerar lite fram och tillbak, så himla konstigt när det startar mitt på dagen, vi hade ju räknat med start endast på natten. Vi ringde förlossningen som sa "kom in."
Vi ringde min moster som just åkt hem ifrån oss och hon packade ihop för övernattning och kom tillbaka, Emil var redan här men tjejerna behövde ju kvällsmat och läggning m.m men vi lämnade tjejerna med honom och åkte.
På förlossningen konstaterades vattenavgång fort, de tog ctg och lillebror mådde bra och var inte påverkad jag hade även sammandragningar/förvärkar men väldigt oregelbundet.
Jag fick en förlossningsblöja (gigantisk binda) och så skulle vi ta en promenad.
Sagt och gjort, vi tog en promenad runt holmen och sen åkte vi och åt mat och tog sen ett varv till runt holmen (1.1km runt barnens ö)
När vi kom tillbaka hade värkarna ökat lite men var fortfarande oregelbundna, jag hade "vattnat" igenom blöjan, trosor, leggings och klänning 😂
Barnmorskan ville rådfråga kollegor och läkare... men efter det beslutade de att lägga in oss på bb över natten, så vi var på plats om/när något drog igång och sen ta prover för att se om det var så att den tidiga vattenavgången berodde på tex infektion eller dyl... i deras papper var vi i v 36+1 men jag försökte förklara att jag ju trodde mer på 39+3... men det viftades bort... de tog några rör blod och några topps från snippan..
sen fick vi ett eget enkelrum men med extra säng på bb, de ville ha kvar oss eftersom vi "bara" var i v 36 och för att de tidigare förlossningarna gått snabbt.
Fredag 28 juli (v36+2) / (v39+4)
Natten till fredag blev förvörksrna kämpiga.. jag låg vaken från 23 till 4, lyckades somna om men vaknade strax innan 6... lite sömn... Johan gick upp och åkte hem för att byta av barnvakterna, Lena och Patrik skulle till jobbet, Emil var ju kvar men Thea skulle också till tandläkaren så bäst var att han åkte... sen skulle han packa för att tjejerna skulle bo i sommarstugan hos mina föräldrar under helgen iom att vi inte visste när eller om lillebror skulle titta ut.
Ny personal kom strax efter 7 och de informerade om att jag kunde äta frukost först, sen skulle de ta nytt ctg, en temp, läsa av prover och diskutera med läkaren som kom kl 10 om hur det såg ut och hur vi skulle gå tillväga..
vid 11 kommer en bekymrad barnmorska in, mina prover var bra, inge infektion, lillebror mådde bra, fortfarande opåverkad av vattenavgången och sammandragningar och förvärkar... fostervatten fortfarande klart... så läkaren hade sagt att vi kunde åka hem om vi ville, var vi oroliga att inte hinna in kunde vi stanna så skulle de hålla kolla.
Jag frågade hur det såg ut. Skulle det göras någon kontroll? Skulle vi få tid för någon kontroll eller bedömning?
Barnmorskan var inte helt nöjd med vad läkaren tyckte så hon sa att hon skulle hämta läkaren så fick han svara.
Läkaren:
Inga infektion, lillebror mår bra, fostervatten mycket läckage och klart tyder på att allt fungerar som det ska och att lillebror mår bra. Ingen undesökning pga infektionsrisk.
Bäst var om lillebror stannad till fullgången, vilket de är i fulla 37 veckor (37+0) vilket var på onsdagen, 5 dagar fram, att jag haft snabba förlossningar var inte något att oroa sig över då de allra flesta hinner in och skulle vi mot förmodan inte hinna in så var ju v 36 inte så farligt för bebis, bebis var ju ändå typ klar...
Att läkaren först säger att de inte sätter igång oss pga viktigt att bebis är kvar till fulla 37 veckor så de hinner bli klara och i nästa sekund säger att det inte är någon fara om bebis föds utanför sjukhuset då bebis ändå är typ klar. Gjorde mig lite nojig och osäker... han betonade sen också att jag fick välja själv.. ville vi vara kvar så var det ingen fara, men bedömning för igångsättning var inte på tal förens tidigast i början på veckan ich han sig inga problem i att vi åkte hem ich väntade på en ev start av sig självt.
Jag sa att jag blev kvar tills Johan hade kommit tillbaka, så tjejerna var lämnade hos mina föräldrar och vi kunde bestämma ihop hur vi skulle göra...
Sen gick jag ut i köket och mötte på vägen tillbaka till rummet på barnmorskan som frågade om jag pratat med läkaren, hon drogade vad han svarat på min froga om hans plan och jag berättade om att inget skulle göras alls innan början på nästa vecka och att vi fick åka hem och invänta start av sig själv under helgen om vi ville...
hon var inte nöjd med det iom min vattenavgång och infektionsrisken ihop med tidigare snabba förlossningar.
Men att mitt val att vara kvar till minst kl 16 var bra, hon skulle komma in med känns mellanrum.
Jihan var tillbaka redan vid 13.30, då hade barnmorskan varit inne ich tempot och frågat om känningar och färg på vattnet.
Och än en gång sagt att vi fick ju vara kvar.
När Johan kommit pratade vi om läkaren och barnmorskan, sen gick jag på toaletten och nu var fostervattnet rosa.. tryckte på knappen och barnmorskan utbrister "då blir ni kvar! Rosa är tecken på att det är igång."
Lite extra taggade bestämde vi att ta oss ut och promenera lite, åka hem och fylla på med kläder och sen köpte vi med godis från hemmakväll och mat från subway. Yttligare två varv runt holmen och så testade vi på utegymmet lite...
Vid 22 skulle vi lägga oss, men kroppen kändes konstig, kunde inte sätta fingret på det, men var tvungen att springa på toaletten typ 100 ggr... varje gång jag la mig gjorde magen ont... vid 23 började värkarna komma, glest och oregelbundet...
Lördag 29 juli
vid 00.30 ringde vi på klockan och de flyttade oss till förlossningen, nytt ctg och det visade på börjar men mildare variant av värkar, lillebror obrydd.
Vi blev ombedda att vila, så vi sov och vaknade typ var 20:e min när värken kom..
vid 5 gjorde de första undersökningen... 2.5 cm och lite lite kanter kvar men lillebror ganska långt ner och allt annat mjukt och töjbart... vid 7 gjordes ny undersökning 3 cm och mindre kanter, tätare och kraftigare värkar men fortfarande oregelbundna...
byte av personal och in kom barnmorskan Helen som annars jobbade i Karlskoga..
Jag ber om gåbord och även pilates bollen kommer fram... vi hoppar och går, ibland har jag 3 värkar på 7 min och ibland 1 på 14 min... detta börjar bli ganska påfrestande, att det aldrig sätter igång...
Vid 9, ny undersökning och antibiotika i infarten (antibiotika pga infektionsrisken iom tidig vattebavgång) undersökningen visar 3.5cm det går såååå sakta, men kanterna är typ utplånade... det börjar trycka på lite, hon känner hur värken jobbar och att lillebror kommer längre och längre ner... jag måste börjar hålla emot, inte låta lillebror skruva ner sig mer... lättare sagt än gjort... hon frågar om smärtlindring och jag svara att än behövs inget, det är så oregelbundet och de är än så länge hanterbara... men två alvedon kan jag kanske ta (??? Som om alvedon hjälper 😂🙈)
vid 9.30 avtar allt vad värksr heter (luriga lilla nr 3 ekar i mitt huvud) och under typ 30-45 min har jag kanske 1-2 känningar.. sen börjar det göra jätte ont.. värkarna kommer tätare igen och har nu en topp som gör skitont. Johan klockar varje värk till ca 3 min lång.. jag ber honom ringa på klockan... jag ber om lustgas, de tar fram lustgasen och äntligen blir topparna hanterbara... 4 cm och det börjar hända saker...
vid 10.50 undesöks jag igen.. täta värkar och jag bor i lustgasmasken, det trycker på...
10 cm fritt fram...
1 krystvärkarna kommer, jag trycker och känner att nu är han snart här. Stopp säger barnmorskan, vänta in nästa värk, nästa värk kommer och plötsligt var han ute... lillebror... 💙💙
11.01 var han ute.
Jag får upp honom på bröstet och tänker att sista timmen gick ändå snabbt och smidigt... även om allt innan var klurigt och inte som någon av de tidigare gångerna så är det en sån sjukt häftig upplevelse!
Lillebror vägde 3925g 53 cm
Pga av den långa vattenavgången innan förlossningen och små komplikationer efter fick vi inte åka hem utan jag var tvungen att vara kvar 2 dygn minst...
Det var iaf själva förlossningen... första veckan med Vincent hos oss har varit omtumlande och är något jag får uppdatera i kommande inlägg..
Men här är han, vår perfekta prins
