Tacksamhet! 21 maj lördag

Läser i  bloggar, forum och gruper på bl.a. Facebook om mammor som får drar hela lasset hemma.

Detta gör mig så tacksam! Jag känner så för dessa tjejer (samtidigt som jag ändå vet att man bara får ena sidan av "historien" men ändå extra tacksam för det jag har 💕

Jag är så glad över att Johans första prio alltid är tjejerna, att han på riktigt tycker det är jobbigt att vara ifrån dem, att han vill skynda hem efter jobbet för att få vara med dem, att han planerar lediga helger och semestrar så det även passar dem. 
Han vill vara delaktig i ALLT! 
Kläder, deras rum, nya leksaker, han är i intresserad  av utvecklingsfaser, deras matvanor och BVC besök. Herregud vilket kap han är! 
Utöver det hjälps vi åt med städning, nattning, nätter och matlagning. 
Nu säger jag inte att dessa killar jag läst om inte gör något av detta ovan utan det kan vara enstaka händelser eller bara något av detta som tjejerna tycker är jobbigt.

Vi har varit gifta i snart 5 år, vi totalrenoverar mitt barndomshem, vi är mitt i småbarns-kaos-åren med två barn tätt, jag har varit hemma (förutom varannan helg sen november) i 3 år, sjukskriven från v 17 under graviditeten med Freya och sen föräldraledig med henne 1.5 år och nu har jag varit föräldraledig 1 år med Thea. 

Vi måste ha rätt sammansättning, Johan och jag. För vi är stark are och mer kära än någonsin! Jag älskar mammalivet! Jag älskar Johan! 

Jag älskar honom oändligt och är så tacksam att han delar min kärlek till familjen (inte bara våra barn) utan även min och hans familj! 


#1 - - http://nouw.com/fridalavidaloca:

Känner mig träffad som mamma som får dra lasset hemma själv 😅 Stefan bidrar mest bara ekonomiskt, han står för typ 90% av alla våra utgifter. Men han brinner ju för sitt yrke och det är ju hela hans liv. Så lite trist är det att ha barn med någon som inte är så mycket för familjelivet... Förstår verkligen att du är lycklig över att ha en sån familjefar till make 😊 Fast jag är rätt nöjd jag med 😋

Svar: Oj, det ska du absolut inte känna. Jag har ju läst din blogg ett tag och vad jag förstått är detta ju erat val 😊 ni visste ju hur det såg ut och vad han har för jobb och vad han brinner för, men jag tycker du är stark som orkar och särskilt som med kryssningen och dyl utöver jobbet fast han är borta så ofta.

Jag tror jag tänker mer på de killar/män som liksom inte förstå allvaret och ansvaret i att skaffa barn och mer tycker att det är det enkla att gå hemma och självklart att man ska vara den som tar hand om barn, sköter hem och tar läggning, nattning, barar och matar, som bara kommer hem och sätter sig i soffan och bara önskar lugn och ro och fortfarande tycker att springa på krogen flera lördagar i månaden och få sovmorgon på söndagar och få vara bakis är deras rättigheter för "man tänker minsann inte ändra sig bara för att man fått barn."

Och så får tjejerna dra hela lasset och vara mamma åt någon omogen drös som tror han är typ 20 och gräset är grönare på andra sidan. Usch de tjejerna lider jag med 💕

Då är jag tacksam över att Johan vill vara hemma, löner att jan kommit förbi krogen och hellre lägger våra barn i tid och att vi har tid för oss och att vi kan vakna pigga ihop med tjejerna och göra något ihop med dem 💕

Som sagt, Stefan verkar ändå ha dig och tjejerna som första prio även om hans jobb (och hobby) kräver att han är borta mer 💕 men som dagar beundrar ändå att du orkar, det är tungt och jobbigt och särskilt med barn så tätt som med våra även om de verkar vara lika snälla som våra tjejer 💕
Sofie

#2 - - Http://nouw.com/fridalavidaloca:

Hade inte så mycket att säga till om när han drog igång sitt företag, efter att vi fått barn. Innan det så jobbade han "normalt" eller vad man ska säga, och hade inga planer på att börja ligga borta. Ja att han roar sig på helgerna gör inte mig så jättemycket, är van att va själv, tycker bara det är trist för hans o barnens relation att han är borta så mycket, han missar så himla mycket. Och ärligt talat så hjälper han inte till så mycket med hemmet och barnen alls när han är hemma, han lagar mat ibland o byter nån blöja 🙈 Ja det är tur att de är snälla annars hade det aldrig gått 😃💗

#3 - - Http://nouw.com/fridalavidaloca:

Hade inte så mycket att säga till om när han drog igång sitt företag, efter att vi fått barn. Innan det så jobbade han "normalt" eller vad man ska säga, och hade inga planer på att börja ligga borta. Ja att han roar sig på helgerna gör inte mig så jättemycket, är van att va själv, tycker bara det är trist för hans o barnens relation att han är borta så mycket, han missar så himla mycket. Och ärligt talat så hjälper han inte till så mycket med hemmet och barnen alls när han är hemma, han lagar mat ibland o byter nån blöja 🙈 Ja det är tur att de är snälla annars hade det aldrig gått 😃💗

Svar: Ibland vill man bara slå dem lite hårt i huvudet för att få dem att fatta. Det är jättesynd att han missar så mycket tid med tjejerna, den här tiden kommer KU inte tillbaka.
Johan och jag är överens som att vi vill ha så mycket tid med tjejerna som möjligt medan vi kan och får. Sen kommer skolplikt, aktiviteter, kompisar m.m och då får man önska att de iaf någon gång i veckan vill umgås lite med mamma och pappa.
Jag har ett heltidsjobb med oregelbundna tider, vi har arbetstider mellan 5-21 och helger, men vi har valt att jag ska börja plugga i höst så tjejerna "bara" behöver vara på förskolan typ 9-14/15 och ha hela helgerna med oss.
Johan är resande säljare som utgår hemifrån, han har kontor hemma, så han har kanske 2 nätter borta i månaden och kanske 5-7 kvällar där han kommer hem 16 eller senare. Annars försöker han komma hem mellan 14-16.
Så vi pusslar allt vi kan för att vara med dem så mycket vi kan. Men vi har ju iofs Freya på dagis 15h, 9-12.45 måndag-torsdag, men ska vi göra något håller vi henne hemma, men hon är så översocial och älskar att vara på dagis, hoppar dit och pratar om det jämt.

Jag har heller inga problem att vara själv eller ta hand om tjejerna helt själv, men det är en fantastisk känsla att dela detta med någon som har samma intresse av det.

Jag önskar jag kunde ge dig hälften av vad vi har, och ge Stefan hälften Av Johans tänk kring barnen, jag tycker verkligen att du är alldeles för stark! Att han har det för lätt och kanske inte riktigt vet vad han har. Jag hade ingen aning, men sen känner jag ju inte er utan har ju bara läst bloggen. Vilken klippa du är!
Han ska vara så tacksam som har en sån stark och fin tjej som drar hela lasset och fixar. Och jag hoppas du får endel uppskattning och att han till slut kommer på att ni är värda all tid och kärlek i världen ❤️❤️❤️
Sofie